DOCG Chianti

På förekommen anledning känner jag att jag bör reda ut begreppen kring ursprungsbeteckningen DOCG Chianti. DOCG står för Denominazione di Origine Controllata e Garantita vilket är den högsta kvalitetsklassen i det italienska kvalitetssystemet, de andra är (i rangordning) Vino da Tavola, IGT (Indicazione Geografica Tipica) DOC (Denominazione di Origine Controllata). Vinlagstiftingen i Italien har vuxit fram som ett lapptäcke sedan dess att den instiftades 1963. I sammanhanget bör det sägas att den inte alltid är en garanti för att vinet är av hög klass fast det är en DOCG, många gånger kan en IGT eller en Vino da Tavola (Supertuscans mfl) vara av bättre klass.

Samlingsnamnet Chianti står för DOCG Chianti och dess sju underregioner och DOCG Chianti Classico som blev en separat kassifikation 1984 och syftar på vinets ursprungsområde. En liten modell:

DOCG Chianti (viner från hela det samlade området).
DOCG Chianti Colli Fiorentini (viner från området kring staden Firenze)
DOCG Chinati Colli Arentini (viner från området kring Arezzo)
DOCG Chianti Colli Senesi (viner från området kring Siena)
DOCG Chianti Colli Pisane (viner från området runt Pisa)
DOCG Chianti Montalbano (viner från området norr om Firenze)
DOCG Chianti Montespertoli (viner från området väster om Firenze)
DOCG Chianti Ruffina (viner från området kring Ruffina)
och
DOCG Chianti Classico (viner från området mellan städerna Firenze i norr och Siena i söder)

Vinerna från Chinati Classico är generellt sett av bäst kvalitet, därefter - något förenklat - Ruffina och de övriga. Vinerna från Chianti Classico är, p g a jordmån och mikroklimat, de som är mest koncentrerade; viner från Ruffina är allmänt något stramare och har en högre syranivå p g a av ett svalare mikroklimat. Båda dessa vintyper vinner på lagring om de kommer från bättre producenter och bra årgångar. Konsortiet Chianti Classico har en bra hemsida för vidare information om producenter och viner.

Tre klassiska ess

Just nu finns det många bra chiantiviner på systembolaget. Jag vill framför allt lyfta fram tre ess: Brolio 2004, Fonterutoli 2004 och Villa Cafaggio 2004. Alla dessa är DOCG Chianti classico, d v s de kommer från det urspungliga området för chianti. Alla dessa är relativt strama viner med med rejäl ryggrad och med en ton av körsbärfrukt. De tål att lagras några år, dricks mellan 2008-2012, då kommer syran att mildras och vinerna kommer att blir mer eleganta. Min bedömning är att Fonterutoli kommer att vara den mest långlivade. Och dessa viner visar sig från dess bästa sida till mat som baseras på olivolja, vitlök och tomat i dess ungdom och på ålderns höst till klassiska kötträtter på nöt och vilt. I sammanhanget vill jag nämna att dessa tre fick väldigt bra betyg i Decanter chiantiprovning under hösten 2006, se mer här under recommendations chianti classico 2004.