onsdag 18 juni 2008

Druvkurs med Munskänkarna: Genrep inför druvprov

Kvällens träff är ett genrep inför kommande prov. Det är hög tid för deltagarna att efter åtta träffar inklusive denna stoppa näsan i glaset och finna sex druvtypiska viner. Vi börjar med en kort repetition. Savignon Blanc: "kattpiss på en krusbärsbuske", svartvinbärsblad, nässlor och grön sparris. Chardonnay: citrus, gult äpple, mineral och burkmajs, popcorn och brynt smör (om det är fatlagrat). Riesling: gröna äpplen, citrus, persika, aprikos, mineral, blommor och petrolium (i mognare viner). Cabernet Sauvignon: svarta vinbär, körsbär, plommon, ceder och stall. Pinot Noir: Hallon, jordgubb, vanilj, animaliska toner. Syrah: björnbär, svarta vinbär, hallon, viol och kryddor. Det är vanligt att blanda ihop ung Reisling med oekad Chardonnay, vidare så brukar Cabernet Sauvignon och Syrah vara förväxlingsbara. Det är många äldre munskänkare som ser tillbaka på en svunnen tid då Cabernet smakade Cabernet och då Syrah smakade Syrah. Nuförtiden flyter allt ihop med förhoppning om att fånga "marginalkonsumenten". För att låna ett begrepp från den politiska arenan så ägnar sig många producenter åt triangulering! Nog om detta. Det är dags att starta genrepet.

I glas nummer 1 har vi ett ljusgult vin med lite grönskimmer. Det doftar svartvinbärsblad, fläder, krusbär, kiwi och en liten ton av citrus som drar åt lime. Vinet har en relativt frisk syra och en smak som har tydliga drag av kiwi men det finns även inslag av krusbär, fläder och lime med en eftersmak som har ton av svartvinbärsblad. Ett druvtypiskt vin som doftar mer än det smakar och med ett lite tunnt avslut. Vi har en Saunignon blanc från Nya Zeeland i glaset:

Stoneleigh Sauvignon Blanc 2007, Stoneleigh Vineyards, Marlborough, Nya Zeeland (nr 6311)

I glas nummer 2 är vinet ljust gyllengult. Inledningsvis har vinet en rättfram doft av ek, mineral och citrus. Efter ett tag i glaset blir doften mer nyanserad och toner av gula äpplen, blodapleson, bivax och nötter tillkommer. Vinet har en frisk syra med lite eldiga toner. Det smakar gula äpplen, citrus, mineral, smör med en eftersmak som har drag av kryddor, rostad ek och blodapelsin. Sammantaget ett balanserat vin med en relativt kraftfull inledning som övergår till ett nyanserat mellanregister med ett långt småkomplext avslut. En ekad Chardonay:

Couvent des Jacobins Bourgogne Blanc 2006, Louis Jadot, Bourgogne, Frankrike (nr 5798)

Glas nummer 3 har en färg som är ljusgul med lite skimmrande inslag. Vinet har en nyanserad doft med inslag av mineral och blommor inledningsvis, sedan framkommer toner av gröna äpplen, grape, bivax med en svag doft av petrolium i bakgrunden. Vinet är medelfylligt med en frisk syra med inslag av gröna äpplen och citrus med en eftersmak som har drag av grape, bivax och honung. Sammantaget ett ungt vin som uppvisar bra balans och har typiska drag av torr Riesling:

Trimbach Riesling 2005, Trimbach, Alsace, Frankrike (nr 2639)

Vin nummer 4 har en mörkröd färg med blå kanter. Vinet har en rejäl doft med inslag av svarta vinbär, körsbär, plommon, choklad och vanilj med en ton av nagellack som klingar av efter ett tag i glaset. Syran i vinet är frisk och tanninerna är fortfarande unga och sträva. Smaken har drag av svartvinbärs(sylt), plommon, kaffe och vanilj. Vinet är lite obalanserat, det har mer doft än smak, mittpartiet är något tunnt och avlsutet är lite endimensionellt. Det kan tänkas av vinet blir bättre om det får ligga till sig ett tag i källaren. Den syltiga svartvinbärsfrukten pekar på en Cabernet från nya världen:

Echeverria Reserva Cabernet Sauvignon 2005, Viña Echeverria, Molina, Chile (nr 16566)

Vin nummer 5 är ljusröd med lite violetta kanter. Vinet har en diskret doft med inslag av jordgubb, hallon och bittra örter och det finns även vissa animaliska och örtiga toner i bakgrunden. Vinet har en ung och frisk syra och mjuka tanniner. Smaken har drag av lingon och tranbär inledningsvis med en eftersmak som har inslag av hallon, jordgubbar och örter. Sammantaget ett ungt vin med lite tunn mitt och hyggligt avlslut. En bra generisk Bourgogne:

Couvent des Jacobins Bourgogne Rouge, 2006, Louis Jadot, Bourgogne, Frankrike (nr 5283)

Vin nummer 6 har en mörkröd färg med violett kant. Vinet har inledningsvis en intensiv och nyanserad doft med inslag av rök, charkuterier, blommor och bittra örter som malört, lakrtitsrot och lagerblad. Sedan tillkommer en doft av björnbär, svarta vinbär och vildhallon meden fatkaraktär som bidrar med kaffe och vanilj. Vinet har en medelhög syra och sandiga tanniner som är väl integrerade med alkoholen. Det smakar björnbär, svarta vinbär och vildhallon till att börja med som klingar av i en lång och komplex eftersmak med betoning på bittra örter, viol och fat. Sammantaget ett mycket bra och utvecklat vin som uppvisar en bra balans mellan syra och frukt och som är urspyngtypisk både vad gäller druva och appelation:

Crozes-Hermitage Les Launes 2005, Delas, Crozes-Hermitage, Rôhne, Frankrike (nr 2800)

En del av deltagarna tyckte att genrepet var svårt. Det var som jag påpekade ovan: Riesling och Chardonay samt Cabernet Sauvignon och Syrah blandades ihop. Dagen efter hade vi prov. Jag var fräck och hade precis samma viner som i genrepet och de var även i samma ordning. Det var få som trodde att det skulle vara så pass lätt! Vinprovning handlar mycket om förväntningar, vad man tror finns i glaset. Utfallet blev att några får göra om det till hösten. Men alla klarade det teoretiska provet - grattis!

P.S Om det är någon som undrar hur det kan komma sig att jag alltid kommer fram till vilken druva som finns i glaset så finns det en enkel förklaring - jag väljer vinerna!

Rosso di Valtellina Villa Bianzone 2004

I ett tidigare inlägg efterlyste jag viner från mindre kända områden och appelationer. Så när de dyker upp på SB så är det bara att köpa några flaskor. Detta vin fick jag nys om via Finare Vinare - tack! När Nebbiolo odlas i Valtellina går druvan under namnet Chiavennasca och de viner jag har provat från detta område har varit bra, fram för allt det ständiga fyndet på SB: Le Tense Sassella. Jag har även druckit Nebbiolo (Picoutener) från Val d' Aosta och dessa viner har också varit bra. Höghöjdsnebbiolo tenderar att bli mer rödfruktigt och örtigt än storebror från Piemonte. Vinerna påminner lite om Bourgogne men med den avgörande skillnaden att de är mer tanninrika.

Villa Biazone har en ljusröd färg. Doften är intensivt rödfruktig med av inslag av hallon, körsbär och nypon. Det finns även toner torkad frukt, rosor och tjära. Vinet har rejäl frisk syra och sandiga tanniner som är integrerade med alkoholen. Det smakar röda bär och nypon med inslag av torkad frukt och örter i eftersmaken. Ett mycket bra vin med ett nyanserat mellanregister och långt avslut. Det som slår mig är att vinet har så pass mycket smak trots den ljusa färgen och den låga alkoholhalten som är endast 12 procent. Det är nog inte ett vin som charmar alla men det passar mig eftersom jag uppskattar matviner med frisk syra och låg alkohol. Perfekt partner till kycklingragu med polenta.

måndag 16 juni 2008

Druvkurs med Munskänkarna: Pinot Noir

För några år sedan skulle alla dricka Pinot Noir! Denna utläggning bidrog säkerligen: "...Pinot needs constant care and attention...only the most patient and nuturing of grovers can do it...". Sidewayseffekten har klingat av men Pinot fortsätter att fascinera vinentusiaster världen över och har alltid gjort det. Men det är inte den första druva man ger sig i kast med eftersom bra Pinot är dyr och svår att få tag på. Många har också dåliga erfarenheter at Pinot: tunn, snipig, lingonsyrlig är några av de omdömen som ofta fälls. Och jag håller med om dessa omdömen, druvan kan ge viner med de nämnda egenskaperna. Men den kan också ge helt fantastiska viner! Något schablonartat kan följande sägas om Pinot Noir. Det är en relativt stor druva med tunnt skal som ger viner med rejäl syra, mjuka taniner och hallon- och jordgubbsfrukt som ung och som gammal ger den ifrån sig mer subtila dofter än något annat vin. Den trivs som bäst i Bourgogne rent allmänt och i synnerhet i Côte d'Or. Den ger även bra viner i USA och Nya Zeeland. Det är svår druva att odla och de flesta producenter ser det som ett gesällprov att ge sig i kast med att göra viner på Pinot Noir. Lyckas man med denna druva är kvalietsstämpeln nära till hands. Jag har även lagt in två förväxlingsbara druvor: Gamay och Tempranillo. Låt oss ge oss i kast med provningen.

Vin nummer 1 har en ljusröd färg med violett kant. Doften är relativt komplex och har toner av röda bär som hallon och lingon med inslag av körsbär och örter. Vidare finns det en doft av jord och nagellack som klingar av efter ett tag i glaset. Vinet har en frisk syra och mjuka tanniner. Smaken har drag av röda bär som hallon och lingon med örtiga inslag. Hade jag inte vetat om det så hade jag nog gissat på en generisk Bourgogne. Men i glaset har vi en Beaujolais:

Moulin à Vent, Beaujolais 2005, Vignerons du Beaujolais, Bourgogne, Frankrike (nr 98440)

Vin nummer 2 har en ljusröd färg. Det doftar hallon, körsbär, tranbär med inslag av örter som drar åt fänkål och lagerblad. Vinet har en ung och frisk syra och mjuka tanniner. Smaken har inslag av hallon, tranbär, lingon och örter med toner av röda bär i eftersmaken. Sammantaget ett relativt balanserat ungt vin med medelhög syra och något tunn mitt och kort avslut. En basbourgogne:

Couvent des Jacobins, Bourgogne Rouge 2006, Louis Jadot, Bourgogne, Frankrike (nr 5283)

Vin nummer 3 har en ljusröd färg med en smått rödbrun mitt. Intitialt doftar det rostad ek, vanilj och kola. Sedan framträder en doft av solvarma jordgubbar och vildhallon, det finns även inslag av blommor, tryffel och körsbärslikör. Syran i vinet är fortfarande frisk och ungdomlig med tanniner som är mjuka och integrerade med alkoholen. Det smakar rostad ek och vanilj till att börja med som övergår till toner av jordgubb och hallon med en eftersmak som har drag av svamp, örter och fat. Ett ungt inte helt balanserat vin med ett fruktigt mellanregister och komplext avslut, det återstår för eken att integreras med frukten. Det är bara att vänta några år. I glaset har vi en hygglig Premier Cru Bourgogne:

Beaune du Château, Bourgogne Premier Cru 2005, Bouchard Père & Fils, Bourgogne, Frankrike (nr 5411)

Vin nummer 4 har en ljusröd färg. En animalisk doft är det första som kommer ur glaset, sedan tillkommer toner av rostad ek och kaffe. Frukten går ett det röda och syltiga hållet med inslag av hallon, jordgubb och tranbär med lite örter i finishen. Syran i vinet är något låg och tanninerna är mjuka med eldiga inslag. Sammantaget ett klumpigt och obalanserat vin eftersom syran är för låg för att stå emot frukt och fat. En Pinot från Nya världen:

Stoneleigh Pinot Noir 2007, Marlborough, Stoneleigh Vineyards, Nya Zeeland (nr 16394)

Vin nummer 5 är ljusröd till färgen. Det doftar ek, vanilj och kola och frukten har inslag av hallon(sylt), jordgubb. Vinet har en relativt låg syra och lite ekbittra tanniner som försöker samsas med de lite eldiga tonerna från alkohlen. Det smakar fat, vanilj och en syltmix av jordgubb och hallon. Sammantaget ett lite klumpigt vin med kort mitt och endimensionellt avslut. En USA Pinot:

Irony Pinot Noir 2005, Russian River Valley, Life Stranges Twists Wine Co, California, USA (nr 6694)

Vin nummer 6 har en mörkt rubinröd färg. Vanilj, krondill, hallon, körsbär och katrinplommon är det första som möter näsan, därefter tillkommer en doft av kryddor och läder. Tanninerna är mjuka och integrerade med alkoholen och syran är medelhög. Det smakar hallon och jordgubb med en eftersmak som har drag av torkad frukt och vanilj. Sammantaget ett moget och balanserat vin med ett något tunnt mellanregister och ett relativt komplext avslut. En typisk Rioja:

Marqués de Riscal, Rioja Reserva 2003, Marqués de Riscal, Rioja, Spanien (nr 2573)

De flesta viner var typiska. En anmärkning är att Pinon från nya världen var lite väl klumpiga i sin framtoning. Man måste nog gå upp några prisklasser för att de ska vara bra. De viner som var mest druvtypiska var: Covent de Jacobins, Baune de Château och Marqués de Riscal. Några av deltagarna tyckte att Beaujolain var mycket bra!

tisdag 3 juni 2008

Chateau Bibian Cru Bourgeois 2005

Jag sitter med Decanters marsnummer framför mig och gottar mig åt den genomgång de har gjort av Bordeaux Cru Bourgeois 2005, men är samtidigt medveten om att av de 156 viner de har provat finns endast 2 stycken på SB och båda är tillfälliga nyheter. Den ena av dessa viner är Chateau Bibian (Higly recommended) och den andra är Chateau Cissac (Fair). Och i ordinarie sortimentet finns endast en från 2005: Chateau Hurtin-Ducasse (ej provad i Decanter). Att så få Cru Bourgeois finns på SB är inget annat än en skandal, som inte blir mindre skandalös av att 2005 är en toppårgång i Bordeaux. Det borde gå ut en order till alla inköpare på SB: "köp allt ni kommer över av 2005 Cru Bourgeois", innan resten av marknaden har köpt upp dem. Hade vi inte haft försäljningsmonopol i Sverige hade vi haft fler att välja mellan. Att inte fler av dessa viner finns tillgängliga på SB är att betrakta som ett handels- och kulturembargo mot vinbönderna i Bordeaux från monopolets sida. Det är helt enkelt en stor fransk kulturskatt som går oss svenskar förlorad!

Chateau Bibian har en mörkröd färg med violetta kanter. Ur glaset kommer en intensiv doft av mörk merlotfrukt som svarta vinbär och plommon, vidare finns det inslag av örter, mocca och smörkola. Vinet har en ung och frisk syra och rejäla tanniner som dock är tillgängliga trots vinets ungdom. Smaken är mörkfruktig med inslag av örter och fat. Ett mycket ungt och gott Bordeaux som bör ligga till sig några år i källaren. Jag vill ha mer av dessa viner på SB!!!