Munskänkarna provar oktobernyheter

Nyheterna som släpps på SB den första oktober är viner som ska finnas där minst ett år och om de säljer bra så kan de hamna i det ordinarie sortimentet. I kväll provar vi några av dem. Provningen är halvblind, vi får veta var vinerna kommer ifrån men inte i vilket glas de befinner sig. Vi ska prova tre vita och tre röda. En Champagne med låg dosage, ett vin från Australien med en mix av klassiska druvor från Bordeaux samt Alsace och, slutligen, en Grand Cru från Alsace. Ett rött från Portugal som kommer från Douro, ett Priorat från Spanien som är lite äldre och, till sist, ett Saint-Joseph från Rhône.

Vin nummer 1, som inte är svår att placera, har en ljusgul färg med lite grönskimmer. Doften är frisk, knuten, med inslag av mineral, gröna äpplen – Granny Smith – citrusskal samt subtila toner av bröd och nötter. Vinet har en härlig mousse, frisk stenhård syra och är knastertorrt. Smaken går mot citrus, grön äpplen och har ett långt avslut med toner av mineral och nötter. En mycket trevlig ung Champange:

Raoul Collet Extra Brut, Raoul Collet, Champange, Frankrike, art nr 7416

Vinet innehåller 50 procent Pinot Noir, 40 procent Chardonnay och 10 procent Pinot Meunier. Firman grundades i 1921 och är beläget i Aÿ. Jag gillar verkligen den här Champagnen, köper och lagrar.

Vin nummer 2 är ljust gul till färgen och har till att börja med en svag doft med toner av exotisk frukt, blommor och citrus. Efter ett tag i glaset blir doften mer påtaglig och då finner jag inslag av ananas, mango, lime, ylle och vax. Vinet har en frisk syra, lite tunt mellanregister och ett avslut med toner av tropisk frukt och äpple. I glaset har vi ett ungt, lite vekt och annorlunda vin från Nya världen:

St Hallet Poachers Blend Semillion Sauvignon Blanc Riesling 2007, St Hallets Wines, Barossa, Australien art nr 6347

Vinet innehåller 68 procent Semillion, 21 procent Sauvignon Blanc, 11 procent Rielsing och druvorna har legat på ståltankt vid låg temperatur för att bibehålla fräschör. Detta vin blev mycket uppskattat när det tidigare släpptes på SB och sålde snabbt slut. Vinet har fått bra kritik, men faller inte mig i smaken.

Vin nummer 3 har en lite mer gyllengul färg än föregående vin och har en mer utvecklad doft med inslag av petroleum, mineral, gula äpplen, aprikos, citrus som går mot grapefrukt och lime. Det har även vissa underliggande toner av exotisk frukt. Vinet är lite spritsigt, relativt frisk syra, hyfsat mellanregister och ett avslut med toner av gula äpplen, lime och några exotiska frukter här och där. Och, ja, lite mineral finns det också där! En rätt typisk Riesling från Alsace:

Comtes d’Isenbourg Rielsing Grand Cru Schoenenbourg 2005, Comtes d’Isenbourg, Alsace Grand Cru, Frankrike art nr 2175

Grand Cu Schoenenbourg ligger nära staden Riquewihr. En titt på kartan ger vid handen att växtplatsen är bra, den ligger i den nordöstra delen av Haut-Rhin i slutet av en av Vogesernas dalgångar som ger en viktig regnskugga för vingårdarna. Vinet är trevligt men saknar lite skärpa och struktur för att vara idealisk till mat, däremot är det en trevlig aperitif. Varför inte lagra några flaskor!

Vin nummer 4 är mörkt röd, med blå kant och ser ungdomligt ut. En ung, liten och rättfram doft med tydliga toner av vitpeppar är det som först möter näsan. Fat, björnbär, bittra körsbär och plommon tar vid därefter. Det finns även inslag av örter långt ner i det mörka bråddjupet. Vinet har en frisk syra, balanserade tanniner, trots ungdomen, och ett hyfsat långt avslut med toner av mörka bär, örter, lakrits och vanilj. Vinet saknar inte komplexitet och kommer med all säkerhet bli bättra med några års lagring. En ung portugis:

Duorum 2007, Duorum Vinhos, Douro, Portugal art nr 2559

Vinet innehåller Tinta Roriz, Touriga Franca och Touriga Nacional som är traditionella portvinsdruvor. Vissa delar av vinet jäste i traditionella granitkar, lagares, och resterande del genomgick jäsning och maceration i rostfria ståltankar. Denna tudelning ökar sannolikt vinets komplexitet. Vinet har legat ett halvår på små franska och amerikanska ekfat. Jag gillar vinet, säkert ett bra grillvin!

Vin nummer 5 har en rubinröd färg med en utvecklad doft som till att börja med har lite besvärande toner av nagellack och mandelmassa. Dessa försvinner efter ett tag till förmån för mörk choklad, björnbär, plommon, läder, torkad frukt och mineral. Vinet har även vissa starkvinstoner när det blir varmare som, till min glädje, balanseras av subtila toner av körsbär. Det har mogna syror, mjuka tanniner, med ett fatigt mittenparti och ett avslut som går mot läder och torkad frukt. Ett vin från Priorat:

Solanes 2004, Agricola de Porrera, Priorat, Spaninen art nr 2716

Vinet är gjort på 40 procent Carinyena, 30 procent garnataxa, 15 procent Cabernet Sauvignon, samt 15 procent Merlot och Syrah. Det har legat 14 månader på en blandning av nya och äldre fat. Ett rätt komplext vin som dock har lite för lite slappa syror och för mycket toner av torkad frukt – russin – för att falla mig i smaken.

Vin nummer 6 är mörkt rubinröd med lite violetta kanter. Doften är ung och sammansatt med toner av charkuterier, rök, lagerblad och viol inledningsvis. Därpå kommer mörka och röda bär upp till ytan i form av björnbär och hallon. Faten går mot kaffe och vanilj; och jag hittar även inslag av lakrits och mineral långt ner i glaset. Vinet har en frisk och ung syra, balanserade tanniner med ett bra grepp i mellanregistret. Avslutet är komplext med toner av mörka bär, örter, lakrits, kaffe och vaniljstång. Ett mycket balanserat vin, trots sin ungdom, som kombinerar slankhet med kraft. Jag ler och lyfter glaset i riktning mot Rhône och utbringar en skål för Syrah!

Saint Joseph 2006, Les Vins de Vienne, Saint Joseph, Frankrike art nr 2208

Vinet görs på inköpta druvor från olika odlare i området och har legat på stora och små franska ekfat. Fram till 1950-talet så fanns det bara ett fåtal odlare i Saint Joseph, men efter det har mer och mer mark tagits i bruk för vinodling som medfört en försämring av kvalitén. Och detta tidigare väl ansedda område började bli omsprunget av Crozes-Hermitage. Men på senare tid har odlare i området tagit sig själv i kragen, begränsat nyodlingarna, för att lyfta det till forna dagar. För att återgå till vinet – jag köper och lagrar!