Vi steker rökt renstek med lök och svamp och lägger det i pitabröd med sallad och pepparrots-creme fraiche. Under tiden smuttar vi på en enkel Crémant d’ Alsace från Dopff som är gjort av Pinot Blanc och l´Auxerrois. Jag har druckit det tidigare men har jag har inga direkta minnen av hur det smakade. Vinet har en ljusgul och smått grönskimrande färg. Doften har inslag av citrus som går mot blodapelsin, gröna äpplen och blommor. Syran är frisk med toner av blodapelsin, äpplen och det hela avslutas med blommor och mandel. Lämnar inga större intryck denna gång heller, men helt okej för att reta aptiten. Något märkligt är dock att jag inte hittar detta vin på producentens hemsida?
Till maten dricker vi en trotjänare, Côtes-du-Rhône från Guigal. Vinet innehåller 55 procent Syrah, 35 procent Mourvedre, 8 procent Grenache och 2 procent övriga och har legat 18 månader på stora ekfat (foudres). Färgen är klart rubinröd och transparent. Doften inleder med rökiga och animaliska toner, för att sedan övergå till en skål med mogna röda bär. Jag plockar upp några hallon, körsbär, jordgubbar och ett och annat rött plommon. Allt detta understött av finstämda toner av örter och rotsaker. Doften är genomluftad, rättfram och får mig att sitta där med ett fånigt leende! Smaken bekräftar doften, vinet är balanserat, rödfruktigt med toner av örter i avslutet. Jag är beredd att utnämna detta vin till det bästa kring hundralappen på bolaget. Och årgång 2005 ska tydligen vara än bättre!
Dopff Brut Crémant d’Alsace, Dopff au Moulin, Alcase, France
Côtes-du-Rhône Guigal 2004, E Guigal, Château D’Ampius, Rhône, France
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar