Det finns få Barbera på systembolagets hyllor, med tanke på hur mycket Barbera det finns att tillgå är det ett mysterium. Vi plockar istället fram två från källaren, både kommer från Spinetta och är vingårdsbetecknade.
Barebera d’Asti, Bionzo 2006 har legat 16 till 18 månader på nya mediumrostade franska barriques. Vinet har en mörkröd och tät färg. Vinet inleder med en sammansatt doft, fortfarande ung, packad med mörk frukt och snygga fat. Efter ett tag öppnar vinet upp sig med mörka körsbär, björnbär och sviskon. Det finns även drag av torkad frukt och körsbärslikör, faten bidrar med mörk choklad, marsipan och kryddor som går mot anis och fänkålsfrön. Med mer tid i glaset framkommer rosmarin och mognadstoner. I nuläget skymmer faten övriga aromer. Vinet har en balanserad syra, ett kompakt mellanregister, med smått sträva tanniner som har inslag av bittra örter och bitterhet från fat. Eftersmaken är lång, stram, med mörka körsbär och björnbär, örter, kryddor och mineral. Viner är fortfarande ungt, tanniner och fat håller frukten i strama tyglar.
Barbera d’Alba 2006, Gallina 2006 har legat på nya franska barriques under 16 till 18 månader. Vinet har en mörkröd tät färg. Detta vin har en mer dov doft till en början, sakta men säkert börjar vinet öppna upp sig med moreller, plommon, skogsbär och mylla. Vinet ifråga har något mindre framträdande fattoner som har drag av tobak och kaffe, mindre karamelliserade. Efter ett tag i glaset framkommer toner av ursprung som rök, mineral, och en bunt färska örter, där timjan anger tonen. Vinet har en friskare syra, lite slankare mitt med bittrare tanniner och mindre ek än förra vinet. Eftersmaken är lång med mörk frukt, moreller och blåbär, faten går mot kaffe och tobak, örter ,salt lakrits och lakrits. Vinet är fortfarande ungt, stramt och tanniner samt fat skymmer frukten.
Båda vinerna har kommit en bit in i tunneln, de blir något mer öppna med mer tid i glaset. Men de ska nog drickas om cirka 4 till 5 år för att öppna upp sig. Och, ja det finns skillnader mellan dem: Bionzo är mer fruktdriven, mer modern, även om båda tillhör den moderna stilen, medan Gallina är mer rustik, mer jordig, och har mer terroir. Båda är riktigt bra viner, men jag har en reservation; för mycket påkostade fat, man känner inte mycket till druva och ursprung. Detta kommer nog att falla på plats med lagring.
3 kommentarer:
Har du följt någon Spinetta-årgång längre än sex år?
Av nollfyrorna vill vi dra slutsatsen att det inte ser så värst lovande ut. Frågan är om de inte var som allra bäst när de släpptes? När frukten var jättestor...
Likaså har Barbaresco Starderi från de sena 90-talsårgångarna och millennieårgången utvecklats till något slags coca-cola snarare än till utvecklade skönheter och det är verkligen frågan om de kan förändras till det bättre på längre sikt...
Vill man lagra med gediget track-record är det säkrare att satsa sina sekiner på en traditionell producent... vars viner förmodligen också är betydligt billigare. Den mest eleganta barbera vi testat är nog Giuseppe Mascarellos Santo Stefano.
Nej, jag har inte följt dessa årgångar under någon längre tid, så jag kan inte uttala mig om deras utveckling.
Men min gissning är att 2006 kommer att bli bättre med tid, men vad det sedan blir av dem är en öppen fråga.
Visst finns det egenskaper i vineran ovan som pekar mot coca cola, alternativ surkörsbär och ek.
Men erfarenheten har lärt mig att det är svårt att uttala sig om lagring, vissa viner har överraskat mig som jag har räknat ut.
Vilken bra blogg, verkligen välskrivet! Ska bli kul att börja läsa denna :) Mvh Sofie
Skicka en kommentar