tisdag 7 oktober 2008

Château Courac Laudun 2005

Ännu ett vin som jag hade missat om inte Finare Vinare hade tagit reda på vad som fanns i flaskan och på ett förtjänstfullt sätt rett ut begreppen kring regionen. Även Rhônarna har provat och gillar vinet.

Château Courac Laudun har en mörkröd djup färg med violetta kanter. Doften som möter näsan är ung, rättfram och rider på primäraromer. Rök, en bukett sydfranska örter och vitpeppar. Efter denna formidabla inledning tar frukten vid med toner av björnbär, plommon svarta vinbär och långt ned i glaset fiskar jag upp några körsbär och solvarma jordgubbar. Jag finner även toner av blommor, smörkola och lakrits. Mer luft och lite högre temperatur ger aromer av kryddnejlika, stekt kött, torkad frukt, körsbärslikör och mörk choklad.

Vinet har snygga unga syror, tanninerna är balanserade och bidrar med ett bra grepp i mellanregistret. Avslutet är långt och smått komplext med toner av både mörka och röda bär samt örter. Det hela klingar av med toner av lakritsrot och kryddnejlika. Vad gott det är! Om vinet finns kvar på SB så rekommenderar jag er att rusa dit och köp allt ni kommer över.

Château Courac Luadun 2005, Joséphine et Frédéric Arnaud, Château Courac, Tresques, Gard Laudun, Côte-du-Rhône-Villages, Rhône, France

Munskänkarna provar oktobernyheter

Nyheterna som släpps på SB den första oktober är viner som ska finnas där minst ett år och om de säljer bra så kan de hamna i det ordinarie sortimentet. I kväll provar vi några av dem. Provningen är halvblind, vi får veta var vinerna kommer ifrån men inte i vilket glas de befinner sig. Vi ska prova tre vita och tre röda. En Champagne med låg dosage, ett vin från Australien med en mix av klassiska druvor från Bordeaux samt Alsace och, slutligen, en Grand Cru från Alsace. Ett rött från Portugal som kommer från Douro, ett Priorat från Spanien som är lite äldre och, till sist, ett Saint-Joseph från Rhône.

Vin nummer 1, som inte är svår att placera, har en ljusgul färg med lite grönskimmer. Doften är frisk, knuten, med inslag av mineral, gröna äpplen – Granny Smith – citrusskal samt subtila toner av bröd och nötter. Vinet har en härlig mousse, frisk stenhård syra och är knastertorrt. Smaken går mot citrus, grön äpplen och har ett långt avslut med toner av mineral och nötter. En mycket trevlig ung Champange:

Raoul Collet Extra Brut, Raoul Collet, Champange, Frankrike, art nr 7416

Vinet innehåller 50 procent Pinot Noir, 40 procent Chardonnay och 10 procent Pinot Meunier. Firman grundades i 1921 och är beläget i Aÿ. Jag gillar verkligen den här Champagnen, köper och lagrar.

Vin nummer 2 är ljust gul till färgen och har till att börja med en svag doft med toner av exotisk frukt, blommor och citrus. Efter ett tag i glaset blir doften mer påtaglig och då finner jag inslag av ananas, mango, lime, ylle och vax. Vinet har en frisk syra, lite tunt mellanregister och ett avslut med toner av tropisk frukt och äpple. I glaset har vi ett ungt, lite vekt och annorlunda vin från Nya världen:

St Hallet Poachers Blend Semillion Sauvignon Blanc Riesling 2007, St Hallets Wines, Barossa, Australien art nr 6347

Vinet innehåller 68 procent Semillion, 21 procent Sauvignon Blanc, 11 procent Rielsing och druvorna har legat på ståltankt vid låg temperatur för att bibehålla fräschör. Detta vin blev mycket uppskattat när det tidigare släpptes på SB och sålde snabbt slut. Vinet har fått bra kritik, men faller inte mig i smaken.

Vin nummer 3 har en lite mer gyllengul färg än föregående vin och har en mer utvecklad doft med inslag av petroleum, mineral, gula äpplen, aprikos, citrus som går mot grapefrukt och lime. Det har även vissa underliggande toner av exotisk frukt. Vinet är lite spritsigt, relativt frisk syra, hyfsat mellanregister och ett avslut med toner av gula äpplen, lime och några exotiska frukter här och där. Och, ja, lite mineral finns det också där! En rätt typisk Riesling från Alsace:

Comtes d’Isenbourg Rielsing Grand Cru Schoenenbourg 2005, Comtes d’Isenbourg, Alsace Grand Cru, Frankrike art nr 2175

Grand Cu Schoenenbourg ligger nära staden Riquewihr. En titt på kartan ger vid handen att växtplatsen är bra, den ligger i den nordöstra delen av Haut-Rhin i slutet av en av Vogesernas dalgångar som ger en viktig regnskugga för vingårdarna. Vinet är trevligt men saknar lite skärpa och struktur för att vara idealisk till mat, däremot är det en trevlig aperitif. Varför inte lagra några flaskor!

Vin nummer 4 är mörkt röd, med blå kant och ser ungdomligt ut. En ung, liten och rättfram doft med tydliga toner av vitpeppar är det som först möter näsan. Fat, björnbär, bittra körsbär och plommon tar vid därefter. Det finns även inslag av örter långt ner i det mörka bråddjupet. Vinet har en frisk syra, balanserade tanniner, trots ungdomen, och ett hyfsat långt avslut med toner av mörka bär, örter, lakrits och vanilj. Vinet saknar inte komplexitet och kommer med all säkerhet bli bättra med några års lagring. En ung portugis:

Duorum 2007, Duorum Vinhos, Douro, Portugal art nr 2559

Vinet innehåller Tinta Roriz, Touriga Franca och Touriga Nacional som är traditionella portvinsdruvor. Vissa delar av vinet jäste i traditionella granitkar, lagares, och resterande del genomgick jäsning och maceration i rostfria ståltankar. Denna tudelning ökar sannolikt vinets komplexitet. Vinet har legat ett halvår på små franska och amerikanska ekfat. Jag gillar vinet, säkert ett bra grillvin!

Vin nummer 5 har en rubinröd färg med en utvecklad doft som till att börja med har lite besvärande toner av nagellack och mandelmassa. Dessa försvinner efter ett tag till förmån för mörk choklad, björnbär, plommon, läder, torkad frukt och mineral. Vinet har även vissa starkvinstoner när det blir varmare som, till min glädje, balanseras av subtila toner av körsbär. Det har mogna syror, mjuka tanniner, med ett fatigt mittenparti och ett avslut som går mot läder och torkad frukt. Ett vin från Priorat:

Solanes 2004, Agricola de Porrera, Priorat, Spaninen art nr 2716

Vinet är gjort på 40 procent Carinyena, 30 procent garnataxa, 15 procent Cabernet Sauvignon, samt 15 procent Merlot och Syrah. Det har legat 14 månader på en blandning av nya och äldre fat. Ett rätt komplext vin som dock har lite för lite slappa syror och för mycket toner av torkad frukt – russin – för att falla mig i smaken.

Vin nummer 6 är mörkt rubinröd med lite violetta kanter. Doften är ung och sammansatt med toner av charkuterier, rök, lagerblad och viol inledningsvis. Därpå kommer mörka och röda bär upp till ytan i form av björnbär och hallon. Faten går mot kaffe och vanilj; och jag hittar även inslag av lakrits och mineral långt ner i glaset. Vinet har en frisk och ung syra, balanserade tanniner med ett bra grepp i mellanregistret. Avslutet är komplext med toner av mörka bär, örter, lakrits, kaffe och vaniljstång. Ett mycket balanserat vin, trots sin ungdom, som kombinerar slankhet med kraft. Jag ler och lyfter glaset i riktning mot Rhône och utbringar en skål för Syrah!

Saint Joseph 2006, Les Vins de Vienne, Saint Joseph, Frankrike art nr 2208

Vinet görs på inköpta druvor från olika odlare i området och har legat på stora och små franska ekfat. Fram till 1950-talet så fanns det bara ett fåtal odlare i Saint Joseph, men efter det har mer och mer mark tagits i bruk för vinodling som medfört en försämring av kvalitén. Och detta tidigare väl ansedda område började bli omsprunget av Crozes-Hermitage. Men på senare tid har odlare i området tagit sig själv i kragen, begränsat nyodlingarna, för att lyfta det till forna dagar. För att återgå till vinet – jag köper och lagrar!

måndag 6 oktober 2008

Ca' Rugate Monte Fiorentine 2007

Förra årets, enligt min mening, bästa vita vin under hundra kronor på SB (se här) har kommit ut i ny årgång. Det är dags att prova!

Ca’ Rugate Monte Fiorentine är tillverkad av 100 procent Garganega, druvorna kommer från en enda vingård och har legat på ståltank. Vinet har en ljust gyllengul färg och doften är ung och lite tillbakadragen till att börja med. Det som möter näsan är en antydan till rök och toner av citrus. Efter ett tag i glaset kommer fler aromer fram som gråpäron, gula plommon, mandel, mineral och lite exotisk frukt med betonig på ananas. När temperaturen stiger så framkommer även toner av rosmarin och salvia. Vinet har en ung och frisk syra med en liten spritsighet inledningsvis. Därefter kommer ett väl sammansatt mellanregister, med ganska hög viskositet, som greppar tag rejält i bakre delen av tungan innan avslutet tar vid som är långt och smått komplext med toner av plommon, grapefrukt, mandel och mineral. Är denna årgång bättre än den förra? För tidigt att uttala sig om, vinet är än så länge lite för ungt, men det är en säker kandidat till husets vita under närmaste året.

P.S Vilken tur att en gammal trotjänare inte gjorde en besviken! Och jag ser nu att bilden ser lite stålgrå ut, vid närmare eftertanke påmminer det om vinets syra.

Ca’ Rugate Monte Fiorentine 2007, Azienda Agricola Ca’Rugate, Montecchia di Crosara, Soave Classico, Veneto, Italia

torsdag 25 september 2008

Domaine Leon Barral 2005

En kartong full med södra Frankrikes värme anlände till slut. Egendomen och vinet har avhandlats av Finare Vinare på både ett genomgripande och underhållande vis (se här, här och här). I och med detta behöver jag inte orda om egendomen. Även Frankofilen nickar gillande, men har dock anmärkningar – volatila syror och möjligen en viss flaskvariation. Trots detta är mina förväntningar på detta vin skyhöga!

Domaine Leon Barral har en klart rubinröd färg med ljusare kanter. Vinet innehåller 50 procent Carignan, 40 procent Grenache och 10 procent Cinsault och vinet har inte sett skymten av ek utan har legat på betongtank. Doften är ung och uttrycksfull och det som först möter näsan är en bunt sydfranska örter, en doft som jag på senare tid har blivit beroende av! Sedan kommer toner av barrskog, rök, salmiak och mandelmassa. Så här långt infrias redan mina förväntningar doftmässigt. Frukten har inslag av björnbär, jordgubbar, hallon och bittra körsbär. Sedan kommer en doft som jag förknippar med Campari. Jag vågar knappt smaka, tänk om jag blir besviken – men det blir jag inte! Vinet har en medelhög attack, frisk, ung syra och balanserade tanniner. Mellanregister är välbyggt och eftersmaken har toner av örter, salmiak och läskande röda bär.

Efter fyra timmars luftning har doften utvecklats. Det finns mer av söta röda bär som solvarma jordbuggar och körsbär. Jag tycker även att det tittar fram en rad ängsblommor, örterna har blivit mer torkade och salmiaken har tonat bort och istället framkommer sötlakrits. Det finns även inslag av mineral och mandel. Vinet har fått en mer påtaglig syra, tanninerna har blivit lite mer sträva och mittenpartiet har fått toner av bittra örter. Eftersmaken är komplex, lång och läskande med inslag av hallon, lakrits och kola. Men sedan kommer en ny omgång av smaker med salmiak, återigen, samt mer örter som timjan, lagerblad och salvia. Vad ska man säga, det finns inte ord för hur mycket jag uppskattar det här vinet!

Jo, en sak återstår att säga: ett stort tack till Finare Vinare som tipsade om detta vin.

Faugères 2005, Didier Barral, Domaine Leon Barral, Lentheric, Cabrerolles, Faugères, Languedoc

onsdag 10 september 2008

Château Puygueraud 2002

Château Puygueraud innehåller 55 procent Merlot, 25 procent Cabernet Franc, 15 procent Cabernet Sauvignon och 5 procent Malbec. Vinet har legat 12 till 16 månader på fat: 40 procent på nya, 30 procent på 1 år gamla och de slutliga 30 procenten på 2 år gamla. Vinet har en mörkröd färg med brunröd kant. Doften är smått utvecklad och rättfram med inslag av mörka plommon, svarta vinbär, korinter, kaffe och vanilj. Det finns även lite toner av örter och gräs som för tankarna till Cabernet Frank. Efter ett tag i glaset framkommer fler aromer som lakrits, jord, multna löv och svamp. Vinet har en mycket trevlig doft som blir mer och mer karaktärsfull ju längre tid det får i glaset. Vinet har en frisk syra, småsträva tanniner och smaken har inledningsvis toner av plommon och svarta vinbär. Mellanregister är lite vattnigt med inslag av örter och gräs och avslutet är rätt långt och ihärdigt med smak av vanilj, lakrits, kaffe och torkad frukt. Ett rustikt vin med trevliga mognadstoner, trots den svåra årgången.

tisdag 9 september 2008

Roagna Dolcetto d'Alba 2006

Roagna Dolcetto d’Alba har en rubinröd färg med lite grumliga inslag. Doften har till att börja med lite animaliska toner som klingar av, sedan tittar moreller, mörka plommon och en ton av slånbär fram. Doften har även inslag av dammiga kryddor och en viss blommighet. Vinet har en återhållen syra och mjuka tanniner, kort men nyanserat mellanregister och ett halvlångt avslut med toner av moreller, bittra körsbärskärnor, kryddor och fat. Ett lätt och slankt vin som det bara är att ”dra korken ur och hälla upp”! Vinet var för övrigt en perfekt partner till Pizza.

P.S Finare vinare provade vinet nyligen och nickade gillande.

Roagna Dolcetto d'Alba 2006, Alfredo, Luca e Giovanni Roagna, I Paglieri, Barbaresco, Piemonte, Italia

söndag 7 september 2008

2 x Voghera

Vi har kvar italienska charkuterier som jag fick från min syster när de var och hälsade på. Det är dags att de äts upp! Till detta dricker vi en Barbera från Voghera, som Finare Vinare provade för ett tag sedan. Efter det blir det svamprisotto och varför inte matcha detta mot samma producents Barbaresco (som även Finare Vinare druckit).

Luigi Voghera Barbera d’Alba 2007 har en mörkt rubinröd färg med blå reflexer. Doften är ung och rättfram med inslag av mörka körsbär, plommon, örter och en viss jordig ton. Jag tycker även att det finns en stickig ton men som klingar av med lite luftning. Vinet har en frisk och ung syra med mjuka, lite bittra och örtiga tanniner. Mellanregistret är kort men väl ihopskruvat och det hela avslutas med en ganska lång eftersmak som har toner av surkörsbär, vinbär och lingon. Jag förnimmer även inslag av jäst i avslutet, som dock inte stör. Ett mycket trevligt vin att dricka till antipasta om det serveras svalt.

Luigi Voghera Barbaresco 2001 har en ljust rubinröd färg med tegelkant. Vinet har en utvecklad och sammansatt doft med inslag av körsbärskompott, mogna jordgubbar och torkad frukt som katrinplommon och aprikoser. Sedan framkommer mognadstoner av läder, rosor, tjära, kolonialkryddor, svamp och undervegetation. Vinet har åldrade syror och mjuka men påtagliga tanniner, ett sammansatt mellanregister som på ett väldigt subtilt sätt övergår till ett långt avslut. Inledningsvis smakar det söt frukt med betoning på jordgubbar och körsbär som sedan ger vika för toner av torkad frukt samt sandelträ och eftersmaken har toner av läskande röda bär, lakrits, vanilj, kanel och toner av tryffel. Vinet är slankt och både smak- och doftintryck är subtila!

Efter tre timmars luftning har vinet öppnat upp sig: doftmässigt går frukten mer mot körsbärslikör och mogna hallon, den torkade frukten har fått tydliga toner av fikon och tonerna av lakrits, svamp och undervegetation har flyttat fram sina positioner. Vinet har även fått lite mer tryck i syrorna, framför allt tanninerna har blivit lite mer sträva. Ett mycket balanserat vin som har nått toppen, som möjligen är på nedgång, och de återstående flaskorna är bara att dricka upp.