Heinz Nikolai Schönhell Riesling 2006

Det är inte ofta jag köper viner i steget. Allt för ofta köper jag viner som jag på förhand vet att jag ska ha. Heinz Nikolai finner jag på hyllan för utgående viner, när jag letar efter något att reta smaklökarna med inför lördagens middag. När jag senare sitter hemma och smuttar på vinet och surfar runt för att se vilka recensioner vinet fått, så ser jag att det är ett av decembernyheterna på SB och att vinet får relativt bra omdömen. Och jag kan bara hålla med, det passar mig bra. Vinet har en ljusgul färg och doftar lime, äpplen, honung och lite mineral. Vinet har en rejäl syra och bakom denna finner man gröna äpplen, lime och mineral. Min sambo finner omogna rabarber och vid närmare eftertanke håller jag med. Ett mycket gott vin att dricka som aperitif idag och om några år till lättare fiskrätter. En bonus är att vinet endast har 11,5 procent alkohol. SB mer av sådant!

il Bacialé 2002

Braida var en av de första producenter att göra prestigeviner med druvan Barbera: Bricco dell´Uccellone. Från samma producent kommer il Bacialé som innehåller 80 procent Barbera, 15 procent Pinot Noir och 5 procent procent Cabernet Sauvignon. Vinet kommer från appelationen Monferrato Rosso DOC som ligger i Piemonte.

Färgen är rubinröd med brun kant. Inledningsvis doftar det fat, vanilj och marsipan med en viss ton av röda bär. Efter ett tag i glaset framkommer toner av undervegitation, svamp och tomatkvist (lite gröna toner). I smaken återkommer de rostade fattonerna, vanilj, röda bär som vinbär och tranbär, lite svamp och gröna toner. Syran är fortfarande frisk och tanninerna är mjuka. Sammantaget så tycker jag att eken och rostningen skymmer frukten. 2002 var inget bra år i Piemonte så frukten har sannolikt inte nått full mognad. Vi sparar en del till dagen därpå för att se vad händer med vinet. Dagen därpå har vinet fått en mer spännande doft: körbär, läder, rotsaker, blommor och fat. De rostade tonerna är mycket framträdande och påminner om något som jag inte kommer på. Syran i vinet har mjuknat något och smaken är inte lika spännande som doften. I eftersmaken är fatkaraktären mycket framträdande och påminner faktiskt om en bättre Bourbon och det är den tonen jag förnimmande i doften som nu faller på plats. Vinet finns i SBs beställningssortiment av årgång 2005.

P.S dag tre har vinet utvecklas ännu mer. Doften har blivit än mer nyanserad: körsbärslikör, torkad frukt, choklad, rosor, tryffel och kolonilkryddor. Smaken drar åt samma håll: körbärspraliner, torkad frukt, läder, kryddor (nejlika) och tryffel. Syrorna är behagliga och inte lika kantiga som tidigare. Ett moget gott vin. Ja, där ser man! Om någon hade sagt till mig att öppna denna flaska och låt den stå öppen i tre dagar och drick den sedan till en svamprisotto. Då hade jag sagt: den passar nog till risotto men att låta den luftas i tre dagar - nej tack, den bör drickas inom någon timme efter decantering. Men jag har lärt mig något nytt. Synd att det var den sista flaskan...

Nyhetsprovning med Munskänkarna - Marsnyheter

Lördag den första mars. Besöker SB stax efter 10 för att få tag på några flaskor Castello di Brolio 2004. Det enda vin jag har haft möjlighet att ställa in radarn efter detta nyhetssläpp. Jag måste säga att jag är bestört över SBs politik gällande nyheter. Flertalet åtråvärda viner släpps bara på några få bolag, som vanligt, vilket gör att som boende utanför storstadsregionerna är chansen att lägga händerna på dessa viner små. Detta är en luttrad vinkunsument van vid, men denna gång är det ovanligt många toppviner - procentuellt sett - som inte lämnar de stora städerna. Om de inte finns i varudepon så "får vi inte beställa dem från andra bolag först efter en vecka". En vecka! Smaka på det... Chansen att få tag på t ex Clos de Papes är lika med noll. Då är hyllorna rensade med tanke på vilka recensioner detta vin fått. Skärpning SB! Jag rusar således fram till hyllan för nyheter, något måste jag få tag på - ja, det finns några flaskor kvar av Castello di Brolio. Dagen är räddad! Klockan 14 00 är det så dags att prova några av de nya vinerna. De få som kommit till oss. Innan vi går in på vinerna: en eloge till Munkänkarna för att de har börjat med nyhetsprovningar och dessutom har dem "after shopping". Vinerna provas halvblint, dvs vi vet vilka viner som vi ska prova men inte i vilket glas de befinner sig.

Vin 1: Färgen är gyllengul. Ur glaset kommer en doft av exotisk frukt, gula äpplen, örter, fat och en svag doft av mentol. Det smakar exotisk frukt, gula äpplen, fat, smör och en ton av örter som salvia. Syran är medelhög och står inte riktigt emot det tilltugg som serveras bl a marinerade oliver. Vinet passar nog bäst till mildare fiskrätter alternativt på egenhand. Jag har provat vinet i tidigare årgångar som varit bättre. Definitivt ett vin på Verdichio och Chardonay, så vinet är:

Le Busche 2005, IGT Marche, Italien (Umani Ronchi) art nr 99 726

Vin 2: Nästa vin har en ljusgul färg. Det doftar rök, mineral samt en aning petrolium, vidare finns det inslag av gula äpplen, grape, bivax och blommor. Smaken är rejält syrarik med toner av mineral, gula äpplen, blodapelsin och grape. Vinet är fortfarande ungt och vinner på lagring. I glaset har vi en typisk tysk Riesling:

Hochheimer Hölle Riesling trocken Erstes Gewächs 2006, Rheingau, Tyskland (WG Franz Künstler) art nr 97596

Vin 3: I glaset har vi ett vin med gröngul färg. Doften är typisk för druvan Sauvignon Blanc: svartvinbärsblad, krusbär, fläder med ton av lime och dito smak. Ett mycket gott vin att svalka sig med i sommarhettan. I glaset finner vi:

Castelo de Medina Sauvignon Blanc 2006, Rueda, Spaninen (Bodegas Castelo de Medina) art nr 97606

Vin 4: Färgen är blåröd. Det doftar fat, jord, grön paprika, svartvinbär och röda plommon. Syran är mjuk och tanninerna välintegrerade med alkoholen. Det smakar fat, grön paprika, gräs och frukten drar mot svartvinbär och plommon. Påminner om ett Cabernet Franc från Loire. Vinet har en doft och smak från Cabernet Sauvignon som är odlat i ett kallare klimat. Cabernet Sauvignon når inte optimal mognad om den inte får rejält med soltimmar och när den inte får det så framkommer den karaktärisitska tonen av grön paprika som kommer från Pyrazin (en doftkomponent som bryts ned av solljus när druvan mognar). Det vi har i glaset är ett Cabenet Sauvignon från Österrike:

Zillinger Cabernet Sauvignon Sélection 2005, Neusiedlersee, Österrike, (Bioweingut Zillinger) art nr 97079

Vin 5: Färgen på vinet är mörkröd med violetta toner. Doften har inslag av fat, vanilj, körsbär, hallon, gummi och krondill. Det smakar rostade toner från faten, vanilj, körsbär, hallon, gummi och krondill. Syran är frisk och tanninerna mjuka. En typisk enklare Rioja. Vinet är:

Peñagudo 2006, Rioja, Spaninen, ( Bodegas Amador García) art nr 99352

Vin 6: Har en mörkröd färg som har en violett kant. Det doftar rostat fat, mörk choklad, kaffe, piptobak, mörka körsbär, katrinplommon, örter och viol. Det smakar mörka körsbär, katrinplommon, mörk chocklad, kaffe, krydddor och örter i eftersmaken. Doften och smaken är kompakt och det finns flera lager som båda kommer att utvecklas med lagring: 5-10 år. Syran i vinet är kraftig och tanninera är i dagsläget chokladbittra och rejäla men har börjat integreras med alkoholen. Ett typisk Sangiovesevin av bättre sort! En Chianti Classico från Sverigevännen:

Castello di Brolio 2004, Chianti Classico, Toscana, Italien (Barone Ricasoli) art nr 98597

En mycket bra provning med två viner som stack ut: Hochheimer Hölle och Castello di Brolio. En reflexion är att många viner av enklare snitt får höga poäng av vinrecensenter fr a i våra stora morgontidningar. Det positiva med detta är att de går att få tag i hela landet. Medan munskänkarna i deras husorgan Munskänken skriver upp prestigeviner som inte går att få tag på utanför storstäderna. Personligen så har jag inget emot de två olika anslagen. Men det är lite märkligt att Munskänken skriver upp viner som få eller inga vinentusiaster utanför de tre storstadsregionerna får tag på - detta med tanke på att man är en rikstäckande organisation - om man inte ska muta någon på SB, men inte ens det går ju numera!

Chateau Bernadotte 2000

Chateau Bernadotte ligger i kommunen Saint-Sauveur. Slottet ägs av Madame de Lencquesaing som också äger Château Pichon Longueville Comtesse de Lalande. Slottet ligger väster om Pauillac i appelationen Haut-Medoc. Årgång 2000 innehåller 60 procent Cabernet Sauvignon, 40 procent Merlot och en liten del Cabernet Franc och Petit Verdot. År 2000 var en mycket bra årgång i Bordeaux och bl a klassad med fem stjärnor i Decanter som den bästa årgången sedan 1990. Detta var dock före den uppskrivna årgång 2005 hade sett ljuset. Jag smakade vinet första gången hösten 2006, då var vinet fortfarande relativt ungt och stramt med rostade toner och mörk frukt. Och hur är det nu?

Färgen är mörkröd med liten begynnande brun kant. Direkt ur glaset kommer en animalisk doft, därefter rostade fattoner som för tankarna till mocca och smörkola. Frukten drar åt svarta vinbär, plommon och söta röda bär och det finns även inslag av torkade örtkryddor som fänkål. Vinet har även utvecklad en rad mognadstoner som stall, tobak och läder. Det smakar svarta vinbär, plommon och körsbär, kaffe, vaniljfudge, lakrits och örter. Eftersmaken är lång och elegant! Syran i vinet är fortfarande frisk och tanninerna är mogna. Efter en timme i glaset framkommer än mer dofter: rosor, nypon och torkad frukt som går mot katrinplommon och körsbär och liknande smak. Risken är att jag blir långrandig men efter cirka tre timmar i glaset så har ännu fler dofter tillkommit: mineral och nymalda espressobönor.

Vinet är en perfekt partner till hängmörad utskuren biff från Hälsingestintan med en rödvinssky, rostad mandelpotatis och grillad sparris. Måltiden avslutas med kittost från Frankrike; Racletten gifter sig perfekt med vinet och smak av sötlakrits framkommer som övergår till körsbärslikör efter ett tag. Ja, vad ska man säga - ett underbart vin! De övriga flaskorna får ligga något år till, vinet har framtiden för sig!

P.S Chateau Bernadotte 2001 finns i beställningssortimentet.

Chateau de Seguin 2004

Svensk husmanskost och Bordeaux är som handen i handsken! Köttfärslimpa, kokt potatis, brunsås, brytbönor, lingonsylt och saltgurka på tallriken och i glaset Chateau de Seguin 2004 (magnum). Enkel måltid och enkelt vin men mycket gott. Vinet dofter svarta vinbär, plommon, gräs, ceder och fat. Smaken är lätt och frisk med mjuka tanniner, smaken drar åt svarta vinbär, plommon, gräs och lite lakrits. Vinet gifter sig bra med maten och syran bryter igenom brunsåsen så att aptiten återfås. Ja, vad ska man säga - en stor portion och djupa klunkar. Det behöver inte vara svårare än så!

Chablis Premier Cru Beauroy 2006

Jag är fortsatt nyfiken på Chablis av årgång 2006 från Jean Marc Brocard. Vi öppnar en flaska Chablis Premier Cru Beauroy som aptitretare medan en gryta Beauf Borgougne småputtrar på spisen. Vinet har en Ljusgul färg och ur glaset kommer en doft av mineral, grape, gult äpple, päron och en viss blommighet. Det smakar mineral, gult äpple, päron, smör och vinet har ett avslut som lämnar en viss sötma som drar år mandarin. Eftersmaken är elegant men inte så lång. Syran i vinet upplevs inte påfallande hög i likhet med de två tidigare Chablierna som jag provat från samma producent. Är det något som är typiskt för viner från Brocard detta år eller är det något som är årgångstypiskt för Chablis 2006? Jag måste prova fler viner för att ha någon klar uppfattning. Är det någon läsare som har en uppfattning i frågan?

Chateau de Valcombe Prestige 2005

Jag medger att jag skulle ha missat det här vinet om inte Finare vinare och Frakofilen skulle ha skrivit om det på sina bloggar. Så till den Beauf Bourgogne som puttrade på spisen i ovanstående inlägg så dricker vi Chateau de Valcombe Prestige 2005 från Costières De Nimes AOC som ligger i Langeudoc-Roussillon. Denna appelation gänsar till södra Rohne och har en jordmån som på sina bättre ställen påminner om den som finns i Chateauneuf du Pape, d v s rullstenar som innebär en bra drenering vid regn och som alstrar värme som kan avges under kyligare nätter. Allt detta leder, som ni redan har förstått, till en bättre mognad för druvorna. Vad doftar och smakar vinet då?

Det doftar björnbär, körsbär i likör med toner av blåbär och svarta vinbär, vidare finns det toner av lakrits och lite örter och fatkaraktären har inslag av mörk choklad Och det smakar björnbär, blåbär och svarta vinbär inledningsvis, mittenpartiet är lite glest för att sedan övergå i en lite vattnig eftersmak som har en bitter chokladton med inslag av röda bär. Vinet har en ung syra och mjuka tanniner som är relativt sammansvetsade med alkoholen. Helhetsintrycket är att det är ett bra riktigt bra vin för den ringa summan som har lite "nya världen" stuk över sig. Mitt tips är att detta vin ska drickas ungt innan frukten faller ihop. Hur gick det ihop med maten? Sådär, maträtten var komplexare än vinet och det höll inte emot smakerna på ett acceptabelt sätt, skulle istället ha satsat på en bättre Bourgogne och låtit Chateau de Valcombe Prestige vänta tills det var dags att plocka fram grillen.